Kapitel 43- Tyler som en i gänget

Adam överraskade både mig och Tanya på lunchen, genom att säga: ”Jag tycker att vi ska dra in Tyler i vårat gäng.”

Jag och Tanya stirrade på honom, jag med glädje och hon med tveksamhet.

Innan jag hann säga att det var en jättebra idé, sa Tanya: ”Varför?”

”För att jag har varit ensam kille alldeles för länge!” utbrast Adam. ”Jag behöver lite manligt stöd.”

Tanya fnös men jag sa: ”Men det är väl en jättebra idé? Tyler är schysst.”

”Men han är så… konstig.” invände Tanya. ”Han är så mystisk. Som om… han döljer något.”

Adam och jag skrattade åt henne.

”Nu är du väl paranoid?” sa jag. ”Jag känner Tyler.”

”Gör du?” sa Tanya och såg menade på mig. ”Vet du vars han bor? Vem han föräldrar är?”

”Ge dig, Tan.” sa Adam. Tan var hans smeknamn på Tanya, men han använde det väldigt sällan. ”Två mot en, du är nedröstad.”

Tyler hade just anslutit sig till matledet, och så fort han lämnade det ropade jag på honom. Den här gången tvekade han inte utan började gå mot oss direkt. På vägen råkade någon vifta med handen över Tylers huvud, så att huvan föll ner. Han drog snabbt upp den igen, men många hade redan hunnit se hans såriga ansikte. Några stirrade och pekade.

”Skateboard.” gissade Adam innan Tyler hann sätta sig.

Han nickade kort till svar.

”By the way, hur gick det hos rektorn?” frågade Adam mig. ”Fick du livstidsfängelse eller nåt?”

Detta påminde lite grann om det samtal som jag tidigare haft med Tyler.

”Nej, jag kom undan.” sa jag. ”Tack vare mina ’traumatiska upplevelser.”

Adam skrattade och Tanya log. Hon öppnade munnen för att säga något, men avbröts sig och kollade på någon bakom mig. Jag snodde runt och tittade upp i en brunhårig, muskulös killes ansikte. Jag kände igen honom från basketlaget. Jag tror han hette något på J. Jim, James, Jemery…

”Hallå Newgirl.” sa J-killen och log. Jag gillade inte alls hans tonfall. ”Du ser ut att må bra efter en bilkrasch.”

Alla vid bordet, och även några andra förbipasserande, stelnade till. Inte minst jag.

”Chris tog smällen.” sa jag lågt.

”Jag hörde det.” flinade J-killen. ”Tjejer låter killen ta smällen.” Han sneglade på Tyler. ”Eller killarna, kanske jag ska säga.”

Jag såg oförstående på honom. ”Va?”

”Verkar som att Slater var med i bilen också, och fick ta en del av smällen.”

Aha. Han hade alltså sett Tylers ansikte.

”Du har ingen aning om vad du snackar om.” röt Tanya. ”Så lägg ner.”

”Äh, käften lilla flicka.” sa han. Han log ännu. Fan vad irriterande han var. Sa han ett ord till svär jag på att jag ska klippa till honom. Riktigt hårt.

J-killen så på mig igen. ”Du hade alltså två killar samtidigt? Inte dåligt tjejen, inte dåligt alls!”

”Gå.”

Alla som sagt något, eller tänkt göra det avbröt sig och såg på Tyler. Han hade gjort sig hörd utan att ha behövt höja rösten.

Tyler vände sig om och såg på J-killen. ”Lämna oss ifred.” sa han skarpt och spände blicken i den andre. J-killen blekande och skyndade sig fort därifrån.

”Wow.” sa Adam imponerat. Jag tänkte samma sak. Inte visste jag att Tyler kunde vara så skrämmande när det behövdes. ”Du är helt klart en tillgång till gänget.” fortsatte han.

Tyler blinkade förvirrat. ”Va?”

”Glöm det.” sa jag snabbt. ”Ska jag hämta mer vatten för dig?”


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0