Kapitel 73- Tyler berättar mer

Så vi satte igång med att städa. Jag försökte bara bete mig normalt hela tiden, men efter ett tag upptäckte jag att jag inte behövde låtas. Jag behövde bara slappna av, skämta lite grann och njuta av de sällsynta tillfällen Tyler skrattade. Tillslut vande jag mig vid åsynen av sårtejpen i hans tinning, och brännmärkerna på hans armar som visades upp i den tröja jag dragigt fram åt honom, ur min pappas garderob.

”Vad tyckte du då om filmen igår?” frågade jag, medan vi satt ute i bilen och gnuggade för glatta livet med trasor för att få bort blodfläckarna. Jag väntade förväntansfullt på svaret, för som sagt älskade jag den filmen.

”Ehm, den var bra.” sa Tyler frånvarande. ”Jag gillade slutet.”

Jag gav honom en menande blick. ”Du somnade efter häften, Tyler.”

Han log snett och gav mig en liten skamsen blick. ”Avslöjad. Jag hängde inte med i handlingen, ärligt talat. Jag var nog rätt utslagen.”

Så började jag genast berätta allt om Just Like Heaven.

 

När vi slutligen var klara med alla sysslor skulle mina föräldrar snart komma hem, så vi lämnade huset. Först gick vi till skateboardparken, där vi bara slappade och tittade på medan de andra åkte.

”Hur kom det sig att du började åka skateboard?” frågade jag.

”Jag brukade komma hit redan som liten, när jag ville vara ifred.” började Tyler berätta. ”En dag hade någon glömt kvar sin bräda. Jag lånade den och började åka.” Han log, borta i minnet. ”Jag älskade det direkt. Jag lämnade kvar brädan, så att den som glömt den kunde hitta den igen. Men den hämtades aldrig, utan bara låg kvar där, dag efter dag. Så tillslut tog jag hem den.”

”Är det samma som du har nu?”

”Ja.” log han.

Vi var tysta en stund.

”Så…” sa jag och undrade hur jag skulle fråga det här. ”…hur lärde du dig liksom, att dyrka upp lås då?”

Tylers ansikte mörknade. Han var tyst så länge att jag inte trodde han skulle svara, men så berättade han, dovt:

”När jag var tretton år så började allt gå nedför. Jag orkade inte längre med mitt liv, så… jag började dricka och röka. Och… ta droger.” Hans smärtfyllda röst fångade mig och fick mig att frysa fast. ”Jag snattade också, och började göra inbrott. Lärde mig att dyrka upp lås genom det där.”

Jag hade svårt att föreställa mig att Tyler drack, rökte, tog droger och gjorde inbrott. Det kändes som att han stod för allt det motsatta.

Men jag såg och hörde på honom att det var sant.

”Vad… Vad hände sen?” frågade jag lågt.

”Jag satt på bron där borta en kväll.” sa Tyler och pekade på en cykelbro. ”Jag rökte, och så gick det förbi en mamma med hennes son. Och sonen frågade vad det var som luktade så äckligt.” För första gången tittade Tyler på mig. ”Det var min cigarett. Det var då jag insåg, att jag höll på att bli som han.” Han mötte mina ögon och jag kunde se den rädsla som han känt då, då han insåg att han höll på att bli som sin pappa. Tyler vek bort blicken och tittade ut över parken. ”Så då slutade jag med allt. Det var svårt först, för jag hade ju blivit beroende, men sen dess har jag varken druckit sprit eller rökt.”

”Eller tagigt droger heller, antar jag.” Dumt skämt Alex.

Fast det funkade. Tyler log, och lite av mörkret i hans ansikte försvann. ”Nej, inte droger heller.”


Kommentarer
Postat av: mahtab

vad spännande det ska bli att få läsa nästa kapitel!

skulle du inte kunna göra ett jätte långt kapitel någon gång?<3



kram

2011-08-05 @ 14:52:31
URL: http://matiib.blogg.se/
Postat av: Naima

Bra! :)

2011-08-05 @ 17:47:44
URL: http://thegoldenstates.blogg.se/
Postat av: jenny

gud vad bra äntligen börjar det hända saker och snälla dra inte ut på det så mycket till nästa gång det händer något spännande ´:D

2011-08-05 @ 19:02:54
Postat av: Emma

Jag ÄLSKAR den här berättelsen!!! :D

du måste fortsätta lägga ut massa kapitel, för jag längtar JÄTTEmycket efter nästa del!! :D

2011-08-05 @ 19:38:00
Postat av: Madde

Det är grymt braa, men vet inte vad jag ska kalla de för "rubrikerna" som förklarar kapitlet. Det avslöjar typ redan, eller på ett konstigt sätt. Jag tycker att det ska vara lite mer klurigt. Gillar detaljerna och att du drar ut faktiskt. Sluta aldrig skriva, för du är bra på det!

2011-08-06 @ 04:30:20
Postat av: Kråka

Du är verkligen jätteduktig och jag vill säga förlåt till dig på grund av att jag var lite taskig mot dig när du kommenterade på SAM (thevampireobsession) jag är hemskt ledsen. Ibland blir jag bara sådär konstig men hoppas du förlåter mig och självklart tycker jag att alla har rätt till sin egen åsikt så du får kommentera på SAM om du vill och säga din åsikt. För Hanna och Jessica sa ju att alla har rätt till sin egen åsikt så förlåt om du vart ledsen av det jag sa. Om du ska kommentera på det senaste kapitlet av SAM så kan du väl också samtidigt svara mig? typ skriva din sak sedan. Till kråka:

Om du fattar, alltså :)



//Kråka

2011-08-06 @ 16:11:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0