Kapitel 60- En överraskande present

I skolan så träffade vi Tanya. Hon log hela tiden, och om hon pratade så var det om Fred. Adam var bara tyst istället för att komma med sura kommentarer, vilket var bra antar jag.

 

Efter sista lektionen gick jag till kuratorns rum och väntade utanför. Det är ganska dålig ljudisolering, tänkte jag, eftersom jag kunde höra allt de sa. Först tänkte jag inte lyssna, men så sa kuratorn något som fångade mig.

”…alla de här skadorna du haft. Fem brutna revben sammanlagt, bruten näsa, krossad käke, axel ut led, brutet nyckelben, sammanlagt tjugoen sår som tvingats att sys…”

”Okej, jag vet vilka skador jag haft.” avbröt Tylers röst. ”Jag liksom upplevde dem.”

”Kan du berätta hur du fått dem?”

”Skateboarding.”

”Du har alltså ramlat?”

”Ja.”

Jag lyssnade sedan inte på fortsättningen, för jag var i smärre chock. Fem brutna revben? Tjugoen sår som måste sys? Herregud. Jag måste tvinga Tyler att börja använda hjälm.

Efter drygt tio minuter till kom Tyler ut. Han himlade med ögonen åt mig, som en redogörelse hur mötet varit, och sen började vi gå. När vi gått fem meter kunde jag inte hålla mig längre.

”Okej Tyler, du måste börja använda hjälm.” sa jag bestämt och stannade. Han stannade också med ett leende som dog bort.

”Jag hörde er.” erkände jag lite skamset. ”Du och kuratorn, när hon läste upp alla de där skadorna.”

Tyler suckade och vände bort ansiktet. ”Det var ingenting, Alex.”

”Ingenting?!” Det var nära att jag puttade in honom i skåpen. ”Du har ju för fan nästan brutet varenda ben i kroppen!”

Jag visste att det där var att överdriva men ändå.

”Alexandra.” sa Tyler allvarligt. Bara att han sa hela mitt namn fick mig att frysa fast, men så var det att han tittade djupt in i mina ögon också. Jag upptäckte att det fanns en brun rand runt pupillen i hans gröna ögon. Tyler fortsatte: ”De flesta av de där skadorna är gamla, från då jag inte var särskilt bra. Sluta oroa dig.”

”Men det klart jag oroar mig.” Jag slog honom löst på bröstet. ”Jag bryr mig ju om dig.”

Han bröt ögonkontakten och vred sig så att jag inte kunde se hans ansikte tack vare huvan. ”Och jag bryr mig om dig. Men du behöver inte oroa dig.”

”Var försiktig i alla fall.” sa jag. ”Lova?”

Han såg på mig igen. ”Heder och samvete.”

Vi stod tysta och bara såg på varandra. Spänningen blev så strak att jag var tvungen att bryta den genom ett lätt skratt.

”Bra.” sa jag. ”Kom nu, så att vi hinner plugga.”

Vi begav oss av hem till mig. Mina föräldrar skulle komma hem först om ett par timmar, och då skulle jag och pappa köpa en bil till mig. Det sög till i magen när jag tänkte på det.

Jag gjorde ett par mackor (al’a Alex såklart) och gick sedan upp till mitt rum, dit Tyler hade gått.

”Vi ska jobba med procent idag för…” började jag, men tystnade då jag klev in i rummet. Framför mig stod Tyler, med ett paket i handen.

”Grattis på namnsdagen.” sa han och log.

”Men Tyler!” utbrast jag. Jag hade inte berättat att jag hade namnsdag ens, vilket ökade min överraskning och förtjusning. ”Vad gullig du är.”

Han rodnade och ryckte på axlarna. ”Öppna den nu.”

Jag satte mig på sängen och slet upp papperet. Där inne fanns min favorit läppglans och en maskara. Precis de smink som jag snart hade slut på.

”Du har ju klagat på att det snart är slut.” sa Tyler, som om han läst mina tankar. Han satt bredvid mig med ett leende, så stort att smilgroparna framträdde.

”Ja, men jag trodde inte att du lyssnade.” Jag log mot honom och gav honom en kram. ”Tack så mycket.”

PS(Jag planerar att ha en frågestund, tack till Mahtab för idén. Vad tycker ni? I så fall ska jag ha den imorgon ända tills på tisdag)DS



Kommentarer
Postat av: mahtab

asså dina kapitel gör mina dagar 100% bättre!!<3

du är super duktig på att skriva!

och tack så jätte mycket för länkningen<3



sv: kul att du är med;)

kram

2011-07-22 @ 14:01:49
URL: http://matiib.blogg.se/
Postat av: Anonym

Underbart kapitel

2011-07-22 @ 18:38:28
Postat av: Madeleine

grymmast

2011-07-22 @ 23:06:37
URL: http://karinbeatrice.blogg.se/
Postat av: Ri

Gulliiigt :'))

2011-07-23 @ 10:02:03
URL: http://aliciasnormalaliv.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0